En enerverande sak med att vara juggebrud är att folk ständigt skojar om hur ful jag kommer bli när jag blir gammal. Kort, kutryggig, tjock, hängpattad, rynkig som ett russin, vårtig, hårig och med en whiskeystämma som heter duga. Det värsta är att jag blir ledsen på riktigt. Mycket för att jag lätt kommer att se ut sådär när jag blir gammal men mest för att jag inte ens har fått vara snygg under min ungdom.
Alltså, missförstå mig inte. Jag har min charm. Jag är rätt söt. Men jag är inte juggesnygg (ingen tror att jag är jugge, folks hakor kittlar deras tår när de får höra att jag är länning). Men om jag hade varit juggesnygg! Då hade jag sagt upp mig, hoppat av skolan och spenderat återstoden av mina dagar framför en spegel.
För de som är juggesnygga, de är fan snyggast. Mörkt, tjockt, böljande hår, ljus, fin hy, stora ögon och fantastiska, markerade ögonbryn. Som mina kusiner och deras familjer som bor i Göteborg. H O T D A M N vad de är vackra!
Hmmmm nu har du fått fart på skrivandet! :-)
SvaraRaderaJa, det går bra nu :P Ha överseende med helgerna bara!
SvaraRaderajag köper hellre din charm än tomhet hos vackra spegelfixerade damer.
SvaraRadera