De juggehögtider som vi firar i min familj är i grunden inte särskilt olika de som de flesta svenskar firar. Det är oftast samma folk, samma mat, samma snack, samma intriger, högtid efter högtid. Och en av dem är internationella kvinnodagen, eller som vi kallar det, "osmi mart" (åttonde mars).
Min inställning till den här dagen har varierat genom åren. I mina yngre dar funderade jag inte särskilt mycket över varför vi vallfärdade hem till farmor varje år den åttonde mars. Det var rätt så nice att trycka i sig kåldolmar till bristningsgränsen och få presenter av pappa bara för att man var tjej.
När jag äntrade det prekära nu-är-jag-tonåring-och-därmed-politiskt-medveten-stadiet blev jag så JÄVLA stolt över min familj och det faktum att vi firade internationella kvinnodagen. Jag skänkte medlidsamma tankar till de stackars oupplysta stackarna i min närhet som knappt visste vad det var för dag och vältrade mig i min egen självgodhet.
Numera, då jag väl närmast får definiera mig själv som någon form av apatisk pseudo-nihilist, ser jag på internationella kvinnodagen som vilken sekulariserad högtid som helst. Idag kommer jag att köpa blommor till min farmor, ge min mamma en present, lyssna på "Who Run the World (girls)" med min syster, skrika "GIRL POWER" och för trehundrafemtionde gången fascineras över Lady Bs förträfflighet. Sen kommer jag nog gå hem, dricka kaffe, röka en cigg och spela lite kort med en polare.
För så här är det: internationella kvinnodagen är onödig och dum. En gång i tiden fyllde den sin funktion, den var symboliskt viktig. Numera är jämställdhetsfrågan så integrerad i vårt politiska medvetande att det närmast är en förolämpning att ha EN dag då man speciellt uppmärksammar kvinnors situation.
Det är ungefär lika vettigt som konceptet "Black History Month" eller "African American History Month" som det heter numera. Under februari månad uppmärksammar man i amerikanska och kanadensiska skolor afroamerikanernas historia genom att lyfta fram händelser och personer som varit särskilt viktiga.
Precis som Internationella kvinnodagen var den här månaden (eller veckan som det från början var) vid en tidpunkt väldigt viktig. Det var ett ställningstagande och ett synliggörande i en värld som inte ville uppmärksamma en viss grupp av människor. Nu är det snarare ett uttryck för marginalisering och ett effektivt sätt att skydda sig själv från kritik: "jojo, vi pratar visst det om de frågorna, de har ju den dagen/veckan/månaden".
Morgan Freeman har, med all rätt, kallat African American History Month för "löjlig" och fortsatt sitt resonemang med orden "I don't want a black history month. Black history is American History".
Freeman, jag håller med dig. Fast jag säger såhär: jag vill inte ha någon kvinnodag. Kvinnors historia är allas vår historia. Jämställdheten är värd att vara på tapeten varje dag. Att reducera problematiken till en dag är att bruka samma "lilla gumman"-mentalitet som har satt oss i den skit som vi badar i idag.
Borde den inte uppfattas som minnesdag när nåt positivt hände som många andra "datum som firas" istället för att uppfattas som bara en dag när jämställdheten och övriga frågor ska diskuteras?
SvaraRaderaPapi
Jag tycker att det är en solidaritets fråga. Kanske kvinnor i Sverige inte har känslor för den(kvinnodagen) men det finns många ställen i världen som bara påbötjat kampen. Bekvämma feminister i Sverige börjar verligen bli kräsna!!!!!
SvaraRaderaDelar din åsikt. Jag förstår poängen att internationella kvinnodagen fyller ett syfte i andra länder, precis som den en gång fyllde ett syfte i Sverige. Men att idag när vi ändå är så pass jämställda och om vi uppfattar oss som ojämställda kan anmäla, gå till rätten för att bli rättvist behandlade känns en kvinnodag lite overkill. Jag får ett intryck av att förutom att det kan vara tradititon (farfar ger alltid alla kvinnor i familjen en blomma) precis som julafton, så är det bara en extra dag att framstå som "nu kämpar vi fär något viktigtt, jag ska skriva på facebook hur bra jag är som kvinna". Istället för att stå upp för sig själva som MÄNNISKA alla andra dagar om året om man råkar blir orättvist behandlad.
SvaraRadera